Livet by amanda

Ibland står man på en stolt kulle av självförtroende som man byggt upp. Man är så lycklig att man tror att fötterna ska lyfta från kullen och man svävar med självsäkerhetens vingar. Man sjunger av alla hjärtans röst i jubelsång när man skuttar på molnen. Dessutom känner man sig oövervinnlig och odödlig.
Det visar sig att man inte är odödlig. Det finns de personer som sågar dig totalt. De kör med en traktor och skövlar bort kullen. De fäster fast bly funt fotlederna när du precis tänkte lyfta. De bränner vingarna när du fyger och silvertejpar din mun när du sjunger. De trampar på dig och all den självsäkerheten som en gång fanns är som om den aldrig ens skådats.
Dessa människor är människor utan eget självförtroende som har i tron att om de tar andras så får de bättre själv.. Det är fel. Jag vet människor som gör såhär. Jag kan älska dessa människor, bara inte den sidan av dom. Jag vet bara inte hur man ska tackla dessa individer. Både dom som jag vet gör något illa. Och dom som gör det mot mig.
Ni vet vilka ni är och det behöver inte behövas pratas om, men sålänge ni vet så kan ni ändra på erat sätt att agera på. Snälla. För mig, för dom du utsätter, för dig och för din egen framtid.
Just think about it.